Är kokosolja en modefluga?

Kokosoljan har blivit allt mer populär bland hälsomedvetna konsumenter under de senaste åren. Intresset för kokosolja har ändå inte sina grunder i vetenskaplig fakta eftersom sakkunninga direkt slår fast att det inte finns några faktabaserade grunder till denna popularitet. Vi bad fettsyreforskare Mikko Griinari berätta mer om kokosoljans verkliga egenskaper. Griinari är doktor i husdjursnäring och han har disputerat i fetter och fettsyror samt dessas ämnesomsättning.

Felaktiga löften om kokosoljans effekter

Det lovas väldigt omfattande effekter av kokosolja, så som att kokosoljan förhindrar och dämpar inflammationer vid invärtes bruk. ”Det handlar om en felaktig tolkning som baser sig på kunskap om att fettsyror har en allmän antimikrobiell effekt vid utvärtes bruk. Då fettsyror kommer i direkt kontakt med exempelvis hud och slemhinnor förhindrar fettsyrorna bakterier och virus från att börja växa. I kroppen och speciellt efter att fettsyrorna tagits upp i matsmältningskanalen har fettsyrorna ändå inte längre denna effekt.” förklarar Griinari.

Kokosolja är i princip enbart energi

Låt oss ta en titt på kokosolja ur ett näringsperspektiv. Kokosolja innehåller nästan enbart mättade fettsyror. Beroende på oljans ursprung är de mättade fetternas andel 80-90 %. Kokosolja innehåller endast 1-2 % av omega-6 linolsyra som är en essentiell fettsyra för hudens hälsa. Kokosolja innehåller överhuvudtaget inga omega-3-fettsyror. Kokosoljans huvudsakliga betydelse i kosten är därmed att förse kroppen med energi.

Fettsyresammansättningen är den centrala näringsegenskapen för oljor. Därför är det till hjälp att jämföra kokosoljans fettsyreprofil med kostens andra centrala fettsyrekällor. Vi bad Mikko börja med att berätta kort om fettsyrornas egenskaper.

Kortkurs i fettsyror

• Fett och oljor som håller sig i fast form i rumstemperatur innehåller rikligt av mättade fettsyror. Kroppen använder mättade fettsyror huvudsakligen som energi. I vår egen (dvs. i människans) kost strävar vi normalt efter att begränsa intaget av mättade fettsyror eftersom dessa har en negativ inverkan på hälsan om intaget är för stort. Animaliskt fett samt palmolja och kokosolja av de vegetabiliska oljorna innehåller rikligt med mättade fettsyror.
• Flytande oljor innehållet en varierande mängd omättade fettsyror som vidare delas in i enkel- och fleromättade fettsyror.
• De enkelomättade fettsyrornas inverkan på ämnesomsättningen är neutral, dvs. de har varken bra eller dålig effekt. Kroppen lagrar och använder enkelomättade fettsyror som energi. Det finns inte ett näringsmässigt behov för enkelomättade fettsyror eftersom kroppen kan producera dessa vid behov. Raps- och olivolja innehåller rikligt av enkelomättade fettsyror och de upplevs därför som hälsosamma basfetter i kosten.
• Fleromättade fettsyror är betydligt intressantare än enkelomättade fettsyror ur ett näringsmässigt perspektiv. De fleromättade fettsyrorna delas ofta in omega-6- och omega-3-fettsyror på basen av deras uppbyggnad. Även om omega-3-fettsyrorna är framme mycket mer än omega-6-fettsyrorna så finns det skäl att nämna att linolsyran som hör till omega-6-fettsyrorna är en näringsmässigt essentiell fettsyra. Både vi människor – och våra djur – måste få linolsyra ur kosten.
• Omega-6 linolsyrans centrala näringsmässiga uppgift är att skydda och upprätthålla hudens normala funktioner. Brist på linolsyra orsakar torr hud och olika hudproblem. Linolsyra fungerar även som utgångsmaterial då den viktiga arakidonsyran framställs i kroppen. Det finns rikligt av linolsyra i speciellt solrosolja, sojaolja och hampfröolja.
• Omega-3-fettyror som är näringsmässigt viktiga finns såväl i växt- och djurriket. Alfa-linolensyra är en omega-3-fettsyra som finns i vegetabiliska oljor, exempelvis i linförolja och rapsolja. Fiskoljans omega-3-fettsyror benämns vanligtvis med bokstavsförkortningar. EPA och DHA är fiskoljans viktigaste omega-3-fettsyror. Både de vegetabiliska oljornas och fiskoljans omega-3-fettsyror är viktiga, men vi kan konstatera att endast fiskoljans fettsyror har den unika egenskapen att de dämpar inflammationer i kroppen.

Kokosolja orsakar låggradig inflammation

”Som jag tidigare konstaterade innehåller kokosolja 80-90 % mättade fetter. Kostens mättade fetter har den tråkiga effekten att de skapar en så kallad låggradig inflammation efter måltiden. Efter en måltid som innehåller rikligt med mättade fetter höjs kroppens inflammationsnivå under en längre period. Det är frågan om en låggradig inflammation som är en riskfaktor bakom många kroniska sjukdomar. Forskare har framfört att inflammationen som uppstår efter måltid har ett samband med matsmältningskanalens permeabilitet (genomsläpplighet) och med upptag av skadliga skadliga ämnen, så kallade endotoxiner (Fritsche 2015). Undersökningen som granskade detta samband påvisade att kokosolja höjer kroppens endotoxinhalt betydligt mer än vad flytande vegetabiliska oljor eller fiskolja gör” summerar fettsyreforskare Mikko Griinari.

Det är tråkigt att många tror att kokosolja är en magisk olja som hjälper både dem och deras djur att må bättre. ”Mot bakgrund i forskning är det ändå inte så. Kokosoljan är allmänt använd, men det är ändå endast frågan om en modefluga som i något skede kommer att ersättas av någon ny modenisch” konstaterar Mikko Griinari.